det här är mitt liv,
jag lever min dröm...
ibland är vardagen bull. slitsamt jobb osv. men då brukar jag tänka att ett jobb är endå ett jobb, än har jag inte glassjobbet. det kan man ju liksom inte bara få sådär när man precis tagit studenten men om några år ska jag glida runder och alltid leva jävligt gött. några år dit känner jag. men man måste ha en dröm att leva efter. kanske man inte kommer dit men en bit på vägen. känner emellanåt att jag är på väg, haha.
när jag tänker efter så tycker jag ändå att jag har det sjukt bra just nu. mycket häst, nästan bara häst, ja de e då bara häst. något undantag om helgen ibland. men jag gillar det skarpt ändå och jag känner att jag kommer någonstans. jag står inte stilla på samma ställe hela tiden och stampar och undrar åt vilket håll jag ska gå. utan jag vet vart vi går, framåt!
ikväll var det dressyrträning för anki med calle. ser man tillbaka på dom tre senaste gångerna har det blivit stora steg framåt för varje gång. tror jag har filippus, anki och anna att tacka för det, kanske lite wilton också, en gnutta piccolina med. formen blir bara bättre, fortsatte på slutorna och ännu lite mer "samling". anki tyckte vi skulle klara av en LA:6a denna säsongen också. nu är det bara den där jäkla snön som ska försvinna från vägarna. känner mig inte så taggad för att ge mig ut med trailern och en häst i, om något skulle hända i halkans sken. skulle aldrig kunna förlåta mig själv om något värre hände. för den delen är det inte så kul att lasta av och gå sista biten hem för att man inte kom upp för backen. haha!
inte en enda är vaken när jag svävar förbi och jag låter världen veta att det här är mitt liv..
ibland är vardagen bull. slitsamt jobb osv. men då brukar jag tänka att ett jobb är endå ett jobb, än har jag inte glassjobbet. det kan man ju liksom inte bara få sådär när man precis tagit studenten men om några år ska jag glida runder och alltid leva jävligt gött. några år dit känner jag. men man måste ha en dröm att leva efter. kanske man inte kommer dit men en bit på vägen. känner emellanåt att jag är på väg, haha.
när jag tänker efter så tycker jag ändå att jag har det sjukt bra just nu. mycket häst, nästan bara häst, ja de e då bara häst. något undantag om helgen ibland. men jag gillar det skarpt ändå och jag känner att jag kommer någonstans. jag står inte stilla på samma ställe hela tiden och stampar och undrar åt vilket håll jag ska gå. utan jag vet vart vi går, framåt!
ikväll var det dressyrträning för anki med calle. ser man tillbaka på dom tre senaste gångerna har det blivit stora steg framåt för varje gång. tror jag har filippus, anki och anna att tacka för det, kanske lite wilton också, en gnutta piccolina med. formen blir bara bättre, fortsatte på slutorna och ännu lite mer "samling". anki tyckte vi skulle klara av en LA:6a denna säsongen också. nu är det bara den där jäkla snön som ska försvinna från vägarna. känner mig inte så taggad för att ge mig ut med trailern och en häst i, om något skulle hända i halkans sken. skulle aldrig kunna förlåta mig själv om något värre hände. för den delen är det inte så kul att lasta av och gå sista biten hem för att man inte kom upp för backen. haha!
inte en enda är vaken när jag svävar förbi och jag låter världen veta att det här är mitt liv..
Kommentarer
Trackback
